Månad: november 2013
Motorfästen
Med subframen hopsvetsad finns det egentligen ingenting att skylla på, utan det var bara att sätta igång direkt med att börja mäta in drivlinan inför byggnationen av motorfästen. Motor och växellåda hamnar ca 20cm längre bakåt än original, samt 2cm förskjutet åt passagerarsidan. Förskjutningen fick göras för att rädda utrymmet kring gaspedalen – annars hade alla pedaler fått flyttas åt vänster, vilket resulterat i att de inte suttit rätt i förhållande till ratten. För att undvika detta, flyttades som sagt motorpaketet ett par centimeter mot passagerarsidan. Med lite tur, kan det till och med kanske vara så att viktfördelningen höger-/vänstersida blir jättefin eftersom motorpaketet förhoppningsvis kompenserar för förarvikten. Med lite tur som sagt…
Ovan; Motorpaket på plats. 200mm längre bak, 20mm mot passageraren och ca 60mm lägre än original. Hade inte svänghjulet varit så stort, hade motor kunnat sänkas ytterligare ca 50mm utan att för den delen hänga ner under bilen… Frestande! Men jobbet med att konstruera ett nytt svänghjul, ny koppling, ny startmotorposition osv känns lite lågprioriterat i dagsläget. Fullt möjligt att det blir någon gång i framtiden.
Nedan; Henrik som skär plåt åt mig karvade ut ett par bitar till motorfästen blixtsnabbt utefter mina CAD-filer. Förutom motorfästet kan jag inte låta bli att glädjas åt CADen ibland. På den vänstra bilden syns infästningen till motorfästet i framvagnen, vilket till synes hamnar rakt under motorfästet. Delarna byggdes oberoende av varandra, utan att provpassas innan hålet borrades i framvagnen men tack vare CADen linjerar sakerna fint. Underbar känsla. Nördigt, men underbart.
Ovan; med hjälp av karossens referenspunkter, mättes ett koordinatsystem ut på golvet. Därefter måttades vevaxel och utgående axel på växellådan in 20mm offset från karossens mittlinje (mittlinje är den röda tråden, blått streck på silvertejpen är vevaxeln). När det var uppmätt, fixerades växellådan med hjälp av en temporär växellådsbalk.
Nedan; Motorbussning monterad och därefter kapades ett rör till. Ytterligare en förstärkning hamnar mellan bussning och rörstump på högra bilden.
Nedan; Tittar man på lutningen på motorfästena här, ser man tydligt att motorpaketet sitter något förskjutet.
Pallbock
Färg på underrede, nygjutet innertak och allt plåtjobb färdigt… Inte mycket användning för karossvaggan längre, utan istället är det dags att ställa karossen på pallbockar. Kanske inte alla som känner så när deras bil hamnar på pallbockar, men i detta fall är det ju ett stort framsteg som sagt. Ett steg närmare att stå på fyra hjul.
Ovan; inga konstigheter – lossa skruvarna som håller fast karossen, lyft karossen med hjälp av tvåpelarlyften…
Nedan; …och sänk ner den på lämpliga flyttdon för att kunna hasa tillbaka den till garagefållan.
Nedan; Det är som med triss – Plötsligt händer det!
Subframe påbörjad!
Att hålla på med den här typen av projekt kräver en hel del planering, både vad gäller logistik, få hem köpta komponenter i tid, samt fördela resurser på det som för stunden är bäst. En enkel lösning hade varit att köpa hem allt direkt, men risken finns alltid att man ändrar sig lite under projektets gång och plötsligt behövs det nya delar. Dessutom binder det kapital, och om projektet av någon anledning skulle läggas ner, är det onödigt att tex sitta på 100 000:- i delar som är svårsålda. Utan att avslöja för mycket, är det en liten garageflytt på gång under vintern, vilket skapar lite oreda i planen. Plötsligt måste vissa som inte var lika brådis med färdigställas snarast. Bland annat måste subframen vara tillräckligt färdig för att kunna provmontera drivlina och tillverka motorfästen till denna. På bilderna nedan finns alltså fas1 av subframen. Utöver det som syns på bilderna, tillkommer övre länkarmsinfästningar, krängningshämmarinfästningar, burrör, vipparmsinfästningar och då såklart motorfästen. Dvs nu blir det motorfästen, resten kommer i framtiden.
Av besiktningstekniska skäl, återanvänds de längsgående rambenen (för mycket saker får inte ändras)… Egentligen skulle bryggan också användas, men den visade sig tyvärr vara för rostig kring infästningarna och arbetet skulle bli för stort för att rädda den. Därför föddes idén om en ny framvagnsbalk, vilket i sin tur tillät tillbakaflyttad motor, lägre vikt osv.
Ovan; Precisionen blir riktigt bra, trots den något primitiva fixturen. En fullskaleritning skrevs ut för att bygga framvagnsbryggan av. Därefter positionerades denna med hjälp av utmätning av centrum mellan infästningarna i karossen. Precisionen blev bra som sagt, uppskattningsvis mindre än +-1mm. Gissningsvis bättre, eller i klass med de stora biltillverkarna.
Nedan; Vänster; Vaggan ligger högre än de längsgående benen. Detta är pga de längsgående benen egentligen ligger för lågt, trots att de sitter så högt upp i karossen som möjligt. De får helt enkelt betraktas som skrapskydd för resten av underredet.
Ovan; Hålen närmast i bilden ska såklart läggas igen också. I övrigt ser den ju ganska stöddig ut, subframen. Lite mer triangulerat än tidigare och betydligt styvare.
Vaggan till framvagnen klar
I somras påbörjades framvagnsvaggan. Den har därefter fått ligga till sig lite pga andra prioriteringar i projektet, men nu börjar det bli dags för att färdigställa framvagnen också.
Den har på bilderna kompletterats med bakåtgående profiler där bla. bakre infästningen av nedre länkarmen hamnar, samt även motorfästen.
Ovan; Total vikt blev 11,0Kg, jämfört med originalbryggans 17,5kg som den ersätter. En rätt trevlig viktbesparing med andra ord, även om den råkar vara lågt placerad.
Nedan; Det som skiljer köpta komponenter från hemtillverkade är att man har möjlighet till längre arbetstid på de hemtillverkade. Mycket svets blir det…
Ovan; Alla infästningar görs i hylsor, som svetsas i båda profilerna. På detta sätt fördelas lasterna fint över ett större område. Bilden visar ett par hylsor till motorfästen. Även om de ”bara” ska svetsas, måste såklart kanterna brytas – något annat vore slarv.
Nedan; Färdigt resultat att svetsa på de längsgående ramdelarna. Blir bra det här…