Arkiv

Arkiv för juli, 2015

(Motor + växellåda) * chassie = Bil

juli 16th, 2015 5 kommentarer

Så var dagen äntligen kommen. Dagen då det var dags att para ihop drivlina med resten av bilen. Motorn har hängt i ställ sedan 2010, så det är på tiden att den får komma tillbaka i bilen nu.

Den har faktiskt varit och vänt i framvagnen en snabbis för ett tag sedan för att kunna bygga motorfästen. Det enda som skapade viss dramatik under monteringen var problemen med en lätt bil och ett tungt motorpaket; Hela bilen dansar omkring på pallbockarna när man försöker montera (med bräckjärn och gummiklubba) motorn i bilen. Under vissa stunder i monteringen blev det onödigt dramatiskt. Eftersom ingen kylare eller andra prylar fanns i motorrummet, hade det varit bättre att ha bilen ståendes på marken. Lätt att vara efterklok.

A_DSC6625
Ovan; Här är alltså skönheten. Saknas lite kringutrustning, men eftersom fästen för generator osv måste tillverkas behöver motorn sitta på plats för att se att inte framvagnen tar i.

Nedan; Svänghjulet lättades 7kg (15 kg originalvikt!) redan förra inkarnationen och efter att en Centerforce 11″-koppling monterats skruvades lådan på.
A_DSC6626A_DSC6631
A_DSC6630A_DSC6635
Ovan; Ett lättviktsbygge som detta skulle egentligen haft en annan motor. Inte något så förutsägbart som en LS1, utan varför inte något mer spännande som en Audi V8 från RS4, eller ännu roligare en Hayabusa V8 med lite överladdning eller kompressor. Gjutjärnsblock är ju knappast imponerande, men vissa val avgörs av hjärtat och inte hjärnan. Dessutom blev ju framvagnen så himla lätt så bilen hade blåst bort utan ett bojsänke till jänk-motor.

Nedan; En liten parentes, men 20m2 garage kräver kreativitet. Att lyfta i en motor blir inte helt enkelt om man inte rullar undan verktygsskåp, arbetsbänk, fräs och flyttar allt annat framför bilen. Då går det precis. Det som är ännu svårare blir att fånga momentet på bild för att kunna visa det. Där behövs en hel del kreativa placeringar med kamerastativet. En del av bilderna är faktiskt tagna utanför garaget, in genom dörren för att få med så mycket på bild som möjligt. Behöver mer vidvinkel än 16mm med andra ord.
A_Foto-2015-07-11-23-34-43

Nedan; Den glider in! Och vilken skönhet sen. Plötsligt är projektet fulländat – inga fler tekniska revolutioner behöver göras i den här bilen när en så vacker motor hamnar på plats. 20cm längre bak i bilen än tidigare borgar för relativt bra viktfördelning. Om du läser här och råkar äga ett par vågar som du kan tänka dig att låna ut en dag hade det varit väldigt intressant att väga bilen som den står nu.
A_DSC6634A_DSC6647

A_DSC6646A_DSC6644

Nu blir det en välförtjänt semesterpaus ett antal veckor och sen är veckouppdateringarna tillbaka.

Categories: Drivlina, Koppling, Motor, Växellåda Taggar:

Permafrost

juli 9th, 2015 Inga kommentarer

Motorer utvecklar värme och växellådan är inte direkt iskall heller. Det blir visserligen AC i Pontiacen, men det finns ingen anledning att inte försöka begränsa värmen som strömmar in i kupén ändå. Det gör att ACn inte behöver jobba lika hårt vilket i sin tur innebär mer effekt på bakhjulen. Förebyggande arbete har redan gjorts genom att montera guldfolie där torrsumpstanken kommer sitta. Folien är effektiv då den reflekterar bort mycket av strålningsvärmen.

När det kom till kardantunneln, fanns det mer plats för lite mer värmedämpning än bara tunn folie och därför införskaffades 0,3mm aluminium med 3mm glasfiber på baksidan (snarare 5mm tjockt i verkligheten) från Karnag. Alun har lite sämre reflektionsförmåga (även om den nog kan betraktas akademisk i sammanhanget), men glasfiberisoleringen kompenserar då den inte bara tar strålningsvärmen, utan isolerar också.

A_DSC6382A_DSC6407
Ovan; Före och efter. Hela utrymmet bak till växellådans slut har klätts in. Finns risk att även resten av kardantunneln kläs med tiden. Området ovanför ljuddämparna kommer få 0,5mm aluplåt som reflektionsmaterial. Att bygga bort värmen är värt några kilon.

Nedan; Närbild. Skarvarna har tätats med armerad alutejp.
A_DSC6389A_DSC6408

Nedan; Jag var lite snål när torpedväggen byggdes och det är tajt med utrymme kring topparna på motorn. För ta minimalt med utrymme monterades därför mer guldfolie. Att det blev guldfolie har ingenting med Bling-faktorn att göra. Inget alls.
A_DSC6583

Nedan; Folien måttades ut genom att fixera den med magneter. När den var bra klippt, lossades ena hörnet (fortfarande med magneter på resten) och därefter drogs skyddsplasten bort bit för bit tills att den var helt monterad (bild ovan).
A_DSC6575A_DSC6582

Categories: Drivlina, Kaross Taggar:

Tråg på plats

juli 2nd, 2015 2 kommentarer

Tråget är på plats på motorn. Blev hur bra som helst och flänsen (3mm) räckte gott och väl för att inte deformeras när pinnskruvarna drovs. Snart dags att börja på oljeledningarna mellan tråget och pumpen.

A_DSC6570A_DSC6571
Ovan: Nymålat, Rostfria pinnskruv, kopparfryspluggar och muttrarna till kommande ledningar från tråget till pumpen har kommit hem. Två saker är synd med ett sånt här fint tråg. 1: Det sitter underst på motorn – ingen kommer se det. 2: Sannolikt kommer nåt litet oljeläckage, kylarläckage eller bara vägdamm att sunka ner det inom tio mil efter uppstart.

Categories: Drivlina, Motor Taggar:

pilotbussning

juli 2nd, 2015 4 kommentarer

Hur liten detalj får en uppdatering av hemsidan egentligen innehålla? Hur liten som helst är väl svaret…
Även om drivlinan har fungerat tidigare, har det gjorts översyn av vissa detaljer. Detta pga man lär sig av erfarenhet, och det var ganska många år sedan som den unga, okuldsfulla BorgWagner T56-lådan motvilligt giftes bort med en ful, gammal rugguggla till Pontiac-motor. 12 år sedan (2003) ganska exakt. På den tiden var det fortfarande ganska nytt med T56-lådor i äldre bilar och i princip obefintligt med anpassningar till annat än Cheva smallblocks. Numera finns det en uppsjö av adapterplattor, växellådsbalkar osv som gör att man kan montera dem i vilka bilar som helst, men då fick man smida ihop sin egen adapter.

Av den anledningen har avståndet mellan motor och växellåda fått en extra översyn. I samband med detta byttes även (den egentillverkade, såklart) pilotbussningen. Original sprängkåpa används, men det som skiljer denna mot en vanlig installation är att en tryckande kopplingsplatta används istället för de dragande som brukar följa med lådorna. Detta då utbudet av tryckande är (eller i alla fall var) lite större.

A_Foto-2015-06-03-16-58-49A_Foto-2015-06-03-17-02-02
Ovan; När veven ändå var ur, borrades den gamla pilotbussningen ur och hålen mättes upp med mikrometer för att se hur stor en bussning skulle vara. Tidigare bussning var en av de första objekten i min svarv-karriär, och lämnade nog lite att önska i alla möjliga mått. Monterad med Loctite lagermontering och några körnslag här och där går det mesta att hålla fast…

Nedan; Min föreläsare inom ritteknik hade varken godkänt måttsättning, typsnitt eller vyplaceringar. Men å andra sidan var hans största argument för att lära sig måttsättning för hand inte att att det är viktigt att lära sig grunderna innan man börjar i datorn, utan att ”ni tror väl inte alla har en egen dator med CAD-program när ni får jobb??”. Tjena, detta var 2004. Argumentet att man måste lära sig gå innan man kan springa hade nog övertygat fler studenter att inte sova på lektionen…
A_Foto-2015-06-08-09-24-54

Koppling1
Ovan; Men eftersom det nu är 2015, har inte alla bara en egen dator, utan till och med en egen CAD-licens att leka med också. Hela världen är tillgänglig på en 4″ display i fickan, det finns skrivare som skapar detaljer från en plastremsa och dagstidningar kan skickas digitalt. Fantastiskt!
Flänsen på vevaxeln (grön) ritades in korrekt i förhållande till blocket, och ingående axel på sprängkåpan (lila) och flänsen för urtrampningslagret ritades också upp med korrekt förhållande mellan anläggningsytan på sprängkåpan. Stapeln på svänghjulet (blått) representerar kopplingens totala bygghöjd. Sen var det bara att rita upp en ny pilotbussning, med styrning på två av de tre ytorna.
Den skarpsynte ser att det behövs en spacer mellan låda och block också…

Nedan; En halvtimme i svarven producerade en ny bussning med betydligt bättre toleranser än den gamla, och när ändå vevaxeln var demonterad var det enkelt att pressa i den. Det syns dåligt på bilden, men innanför bussningen ligger faktiskt en liten gängad bricka som är rotationslåst mot bussningen (och en liten droppe loctite). Den dagen det är dags att byta bussning, är det bara att sticka i en M12-skruv och dra ut den gamla. Viktigt att tänka på framtida servicevänlighet…
Funderade på att göra lösningen integrerad i bussningen, men fegade av någon anledning ur.
A_DSC6365A_DSC6369

Categories: Drivlina, Koppling Taggar: