Elporr

Det är ganska ont om mumsiga köpta delar i det här projektet eftersom det är så mycket som byggs själv. Men när det kommer till elsystemet beslutades det om att stora lädret skulle öppnas. Hela Pontiacprojektet initerades i samband med att ECUn till motorn gick sönder. Det var inte det som väckte tanken om att bilen skulle modifieras, men det kan betraktas som ett startskott (eller en spark i häcken om att det var dags att komma loss).

Med andra ord behövdes även en ny ECU införskaffas.
Eftersom kunskaperna i mekanik är betydligt bättre än i el, kunde även lite fler inköp motiveras än bara ECU…

A_DSC6278

ECU:

Valet föll på DTA S80 PRO från det brittiska företaget DTA. Det finns nyare system också, men DTAet har rätt mycket extrafeatures, det kommer löpande uppdateringar med nya funktioner till mjukvaran samt att det passade budgeten. Förutom att hantera bränsle och tändning, kan det även sköta saker som elvattenpump, fläktar, AC mm. Dessutom finns det godsaker så som Launch Control, möjlighet att skifta mellan bränslemappar utan att koppla in dator, Traction Control, Shift Cut osv. Ja, typ sånt som alla ECU:er har nu för tiden…

A_DSC6271A_DSC6277

Instrument:

Analoga mätare i all ära – det är fruktansvärt snyggt, passar bra i en klassisk bil och… sa jag att det var snyggt? Behöver man se fler än fyra mätvärden blir det snabbt många mätare dock. Istället för detta kan man använda en display och presentera den informationen som behövs. Tyvärr är de flesta dash:ar inte grafiska, utan fördefinierade områden används till viss information och vill man tänka utanför boxen kör man ganska fort in i väggen. DTA råkar, av en händelse, ha en riktigt fin dash i sitt sortiment – Grafiskt uppbyggd vilket innebär att man själv bestämmer var på skärmen informationen skall synas. Utöver detta kan den även presentera varningar för gränsvärden tydligt (tex över hela displayen), inte bara mätvärden utan även summan av ekvationer kan visas och en rad andra funktioner. Tex: givare i främre och bakre bromskrets och plötsligt kan man räkna ut skillnaden och illustrera hur den justerbara bromsvågen är inställd på skärmen. Dessutom ”råkar” den ha CAN-kommunikation från ECUn, dvs en enkel kabel mellan ECU och Dash och all informationen finns på skärmen utan att dra extra kablar från alla givare osv.

Nackdelen är att Dashen egentligen inte är särskilt prisvärd (läs dyr… nej… läs vansinnigt dyr) och hårdvaran kickas enkelt av vilken padda som helst numera – eller vad sägs om hissnande tvåhundrafemtiosex färger att välja på för skärmen? Det kan dock räcka ganska gott och väl för den typen av grafik som man behöver i en bil.
Fördelen med långtidsprojekt är dock att det ibland dyker upp helt OK deals från folk som säljer av delar. I detta fall dök det upp en säljesannons på rejsa.nu med ett ganska OK pris för en obegagnad dash (jag fick den stora äran att dra bort skyddsplasten från displayen).

PDM-ECU

När det kommer till resten av elsystemet känns det ganska 1900-tal att sitta och koppla reläer och säkringsboxar nu när så fina elgrunkor köpts in. Efter mycket övervägande köptes faktiskt en PDM-box (Power Distribution Module) som enklast kan beskrivas som en PLC för bilmiljö. Den var inte billig, men ack så smidig pryl jämfört med ett traditionellt elsystem.
30 kanaler ut och 10 in (ytterligare 20st in kan kopplas på) täcker det mesta, även om tex enklare saker så som backljus, bromsljus mm sannolikt kommer hållas utanför i dagsläget.
Grundidén med boxen är att man kopplar alla funktioner till den (knappar på ingångar och tex bränslepump på utgång) och därefter enkelt konfigurerar relationen mellan in- och outputs i mjukvara. Förutom detta finns det såklart en rad andra fördelar eftersom man jobbar med mjukvara, eller vad sägs om;

Vill jag att boxen själv ska nolla ”säkringen” några gånger innan den varnar för att vara säker på att det inte bara var ett temporärt fel? Check!
Vill jag övervaka strömförbrukningen på bränslepumpen och varna om den tex. skulle avvika 13% (för att förutse att den håller på att gå sönder)? Check!
Vill jag automatiskt stänga ner alla onödiga funktioner om spänningen skulle sjunka under en viss nivå (trasig generator) så jag kan ta mig hem? Check!
Vill jag stänga av ACn när gaspedalen är 100% för att få max effekt? Check!
Vill jag bara kunna använda mitt egenbyggda lyftsystem i tex 30km/h och under? Check!
Vill jag ställa fördröjningar för tex hur lång tid vattenpumpen är påslagen efter motorn stängts av baserat på vattentemperaturen? Check!

A_DSC6274A_DSC6275

Mycket av ovanstående är såklart görbart genom att koppla reläer, motstånd osv. Men fördelen med mjukvara är ju utbyggbarheten – att man kan börja med standardsystem och lägga på funktioner allt eftersom man lär känna bilen, utan att för den delen behöva rota i det fysiska elsystemet på bilen.

Övrigt:

Elsystemet blev ganska dyrt (en tredjedel av den totala bilbudgeten! Dock fler prylar än det som syns på bilden ovan inräknat), men tycker man det är tråkigt att bygga elsystem, måste man ju motivera sig med exotiska prylar. Det fanns dock fortfarande lite pengar kvar i den numera slimmade plånboken, vilket lades på en rejäl sortimentlåda för Weather Pack-kontakter.

A_DSC6991

Även lite hemligheter så som spårsystem, startspärrar, larm och andra skydd för den klåfingrige kommer så klart hamna i bilen. Men den typen av uppdateringar hamnar tyvärr inte här. Stöldskyddet blir i alla fall hyfsat high tech det också, även om planerna på tårgaspatron i kupén och okrossbara rutor har lagts ned…

Batteri

Vikt är ju högprioriterat i detta projektet. Även om det inte blir en flugviktare, gäller det att alla tunga saker hamnar på strategiskt bra platser. Grundidén var ju att bränsletanken skulle hamnat framför bakaxeln (två tankar på varje sida om kardantunneln). När det tyvärr inte visade sig vara möjligt om man samtidigt ville kvala in som Ombyggt Fordon hos Transportstyrelsen fanns det istället en möjlighet att placera andra tunga saker där. Bilbatteri är en tung komponent och kompenserar bra för förarens vikt. Därav placeringen på passagerarsidan.
Eftersom det monteras inne i kupén, fick det bli i en tät låda med avluftning genom golvet för att undvika intressanta gasfenomen i kupén…


Ovan; Gott om plats är det ont om. I alla fall går det att lyfta in batteriet mellan bursträvorna. Tur det, för annars hade bakrutan behövts plockas ur varje gång batteriet skulle bytas. Kanske inte så bra lösning…

Nedan; Ursäkta dålig bildkvalité på vänstra bilden – bilder tagna med blixt blir aldrig bra…

 


Ovan och nedan; På undersidan monterades förstärkningar för att sprida lasten vid en eventuell krock. Ena förstärkningen hamnade i balken vilket krävde en kreativ lösning på hur förstärkningen skulle monteras. En 12x5cm stor bricka stacks in genom ett hål i balken. Därefter vinklades den rätt med hjälp av en magnet. När brickan satt någorlunda rätt, kunde gängstången (som för övrigt är 8.8-kvalité) skruvas genom muttern och en bit in i balken tills att den kunde prickas genom hålet i tunnplåten. Efter det skruvades gängstången genom hålet och låstes med en mutter från kupén. När brickan satt låst mot plåten, svetsades den genom två borrade hål.