Hem > Kaross, Subframe, Subframeconnectors > Projektet igång igen!

Projektet igång igen!

Efter en vår som inneburit lite annat fokus än bilskruvande, är nu äntligen projektet igång igen! Några dagar innan jul färdigställdes båda skärmspeglarna och bakstammen som alltså numera sitter permanent på plats. Eftersom det för närvarande behövs lite motivationsboost i arbetet, kommer fokus ligga på att försöka få klart karossen inför blästring – lite enhetlig grundfärg på plåtvraket kommer göra susen för motivationen!

I stora drag innebär det att bygga subframeconnectors, göra utrymme för bränsletanken samt hänga upp karossen i vagga och svetsa klart allt (det mesta är endast punktat samman i dagsläget). Och såklart, alla ska-bara-fixa-den-där-lilla-plåtbiten-detaljer som alltid tar tre veckor heltidsjobb istället för 20 min som man inbillade sig…

Bilen underifrån, tyvärr utan subframe monterad. Dock ser man tydligt var bakramen slutar. Subframen slutar i höjd med den vänstra aluminiumprofilen. Den gula färgen markerar var subframeconnectorn hamnar.

Subframeconnectors monterar man såklart för att bli av med Wettex-känslan i karossen. Vridstyvhet var det ja… Pinsamt dålig original. Nästan för pinsamt för att nämnas här, men original ligger F-bodykarossen 70-81 på ca 5100Nm/°. Med solida bussningar mellan subframe och kaross samt svetsade förstärkningar mellan bakram och främre ram [subframe] hoppar vridstyvheten upp till 6600Nm/°. Sömsvetsning ger ytterligare en del.

Oavsett hur mycket sömsvetsningen har gett så är 6600 Nm/° uruselt. Det behövs minst 12-15000 Nm/° för att räknas som vridstyvt och för att vara riktigt vridstyvt ska det upp en bit över 20000 Nm/°. Förhoppningsvis löser buren detta, men det återstår och se. Det kommer krävas lite tänkande för att få till det rätt. Devil is in the details som det brukar heta.

Categories: Kaross, Subframe, Subframeconnectors Taggar:
  1. Johan
    maj 30th, 2012 i 09:12 | #1

    Trevlig att du är tillbaka!

    Hur fick du reda på vridstyvheten original? Hade varit kul att veta vad min 142an ligger på, hehe.

  2. maj 30th, 2012 i 15:23 | #2

    Med styva karosser är det lite osmidigt att mäta hemma i garaget. I mitt fall har jag plockat siffrorna från en annan kille som mätt sin kaross.

    http://rejsa.nu/forum/viewtopic.php?p=39128#39128
    Här finns mer info att läsa, men det bygger på att du förankrar bakänden av karossen i golvet, och sätter en hävarm på framänden (stötdämparinfästningarna fram och bak pratar vi om nu). Sen hänger du på en massa kilon på hävarmen tills karossen vrider sig. Vridningen mäter du med ett vattenpass och var karossen vrider sig kan man tex kontrollera med tråd, laser eller tumstock.
    Problemet med vridstyva karosser är att man måste lasta på en himla massa kilon eller ha en löjligt lång hävarm (som då måste vara extra grov för att inte böjas osv).
    En kaross som har 10000Nm/grad i styvhet kräver 250 kg belastning med 4meter hävarm för att vridas en enda grad. Så det blir snabbt många kilon och därmed lite otympligt. Man förstår också ganska snabbt att karossen bör sitta med mer än gipsskruv i golvet…

  3. Johan
    maj 30th, 2012 i 20:48 | #3

    @Anders
    Ganska mycket överkurs för min del kan man ju säga…Men det är ju därför jag läser här, för att drömma 🙂
    Tack för ett utförligt svar!

    Vad tycker du om Year One pontiacen förresten?

  4. maj 31st, 2012 i 08:16 | #4

    Kul att du har min sida som läromedel! Tack för det omdömet! 🙂

    Year One-pontiacen är grymt snygg!

  5. Anders Hegardt
    maj 31st, 2012 i 17:50 | #5

    Fridens Herr Anders som man bör titulera dig nu,
    Om du nu ska mäta vridning varför inte gå vidare och skaffa trådtöjningsgivare och sedan kopplar du en Wheat-Stone-brygga till dessa. Sen mäter du resistansen och översätter det till spänningar. Krävs givetvis en massa funderande här också men du får verkligen bra information när de väl är kalibrerade. Och så epoxilimmar du givarna på valda ställen.
    Läs i Karlebo som ger dig en liten fingervisning hur det fungerar. Kolla om inte ELFA har något färdigt system.

    Hälsa fru Christina och återigen mina gratulationer till er båda.

  6. juni 1st, 2012 i 08:30 | #6

    För alla som inte redan förstått det, är detta den Anders H (Anders Heinstein, inte Hegardt) som figurerar i denna posten: http://www.propontiac.com/centrummutterfalgarna-innebar/
    Kanske ganska enkelt att inse när man läser hans tips här. 🙂
    Tack för lyckönskningarna, Anders! Tänkte att jag skulle höra av mig till dig när det lugnat ner sig lite, men tills vidare passar jag på att tacka för att du kom ihåg oss vanliga simpla människor på den stora dagen 😉

    Vad gäller töjningsgivarna – bra idé. Hade jag varit elkunnigare hade det kanske varit aktuellt, men nu nöjer jag mig nog med en talmeter… 🙂

  1. Inga trackbacks än.